lördag 21 juli 2012

Hur sköta vinrankan?!

Råd behövs!

Att sköta en vinranka verkar vara svårare än jag trodde. Eller... Antagligen har jag gjort det alltför komplicerat. Så brukar det bli då jag gör något första gången. Och då blir det lätt fel. Jag får helt enkelt ta det som ett experiment. För det otroligt låga priset på  4,95 e är det ett billigt experiment - och ett mycket bra exemplar dessutom!

Av en odlare med tre bastanta vinrankor i sitt växthus fick jag världens enklaste tips (?) tidigare i somras: Ha endast en huvudstock, och låt de nya rankorna med druvklasarna bildas från den. Då en klas bildats, klipper man bort resten av rankan, två blad efter klasen. Detta för att förhindra att onödig energi går åt till bladen och druvorna inte mognar, SAMT att druvorna blir små och beska om de inte får tillräckligt med energi. Hela den nya rankan där druvklasen växt tas bort under hösten. Huvudrankan beskär hon aldrig. Rötterna är delvis planterade utanför växthuset och de slingrar sig långt under gräsmattan.

Det låter enkelt. Men min vinrankas huvudstock var redan beskuren! Vilket innebär att jag får en mer spaljérad version. Passar utmärkt för min balkong, men så har jag då förlorat mig i nätdjungeln, blivit helt vimsig och förivrat mig med sekatören. I stället för att lita på mig själv och hålla huvudet kallt. Suck... Typiskt...

Två huvudstockar på min lilla vinranka. Båda ger frukt.

Jag har alltså försökt bli klok på alla de råd man hittar på nätet. Jag har lärt mig att vinrankor ska beskäras på sommaren och vintern. Sommarbeskärningen gäller endast den del som inte är vedartad, dvs säsongens nya rankor. Den vedartade delen får endast beskäras under vintermånaden, före julen läste jag visst någonstans. Beskärs den för tidigt, kan växten dö.

Tjuvskotten ska bort...?
Och så ska då tjuvskotten också bort, läste jag någonstans. Plus de nya rankorna då. Ett evigt klippande på vinodlingarna... Vinrankorna man ser i vinodlingarna är alltid hårt beskurna, inga meterlånga nya rankor där inte. Vilket jobb!

Men det blir en hel del blad som kan tas tillvara kom jag på efter att ha fört bladen i komposten... Nästa år ska jag försöka mig på vindolmar! Annika Rentolas recept på vindolmar (Hufvudstadsbladet) verkar vara bra och har man inte tillräckligt med vinblad lär det finnas konserverade, se receptet på vindolmar på Allt om mat.se.

Nu tänker jag bara använda slottsträdgården Ulriksdals instruktioner som min vinranksbibel! Lite sent påtänkt, men kanske jag får en ny chans nästa år!

Vad gjorde jag för fel då? (Eller antar att jag gjorde fel.) Jo, jag klippte av de två rankorna som kom från den av odlaren avklippta huvudstammen. Jag borde ha låtit dem växa och bli de nya huvudstammarna varifrån nya stammar årligen skulle växa upp. Men jag blev helt enkelt fixerad av regeln "klippa två blad efter klasen". Nu har jag en väldigt låg huvudstock (35 cm) med två "armar". Men dessa armar har jag då klippt av. Suck igen.

Någon som vet vad jag ska göra nu? Ska jag klippa av de nya rankorna i höst/vinter så jag blir med endast den lilla huvudstocksstumpen kvar, och hoppas att det bildas nya "armar" nästa år? Eller ska jag låta den nya rankan som börjat komma från de avklippta rankorna sitta kvar och utgöra "armarna"? Just nu lutar jag åt det mer radikala hållet att klippa rankan helt näck. Jag borde ha blivit skogshuggare, jag är alltför ivrig med sekatören... Motorsågar och andra skogsmaskiner är dessutom urkul, brum, brum :)



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar