Växthus och blickfång (Lovisa, del 3)

Oj, vad jag fotade under evenemanget Lovisa öppna trädgårdar tidigare i somras! Här kommer igen flera foton, nu på fina blickfång, växthus och en lyxigare lekstuga.

Jag tycker att det är fint med trenden att också smycka uterum, folk dekorerar t.o.m. sina skogsplättar nuförtiden med statyer m.m. Trädgårdarna i Lovisa har många olika sorters blickfång, oftast stenar eller statyer som fångar och vägleder åskådarens blick. De ger också en extra dimension till trädgårdsrummet. Fint!

De två andra delarna med fotografier från Lovisas öppna trädgårdar finns länkade här: Vackra sittplatser och Udda växter.

Vackert växthus!

En lekstuga med kaninbur. Den vackra hunden (se bakom kaninburen) var mycket intresserad av kaninerna. :)

Odlingssäng

Rost är fortfarande populärt!

Glaskonst

Allium, kornell och en vacker sten.

Japansk lykta

Revsuga, ajuga reptans, rentoakankaali är en bra marktäckare som blommar i juni. Trivs i halvskugga, passar bra under träd och buskar.

En liten staty i trädet.

Caféet i gamla stadsdelen.

Vacker grindstolpe. Den elektriska ljusslingan i bågen över ingången är säkert vacker under vintern tillsammans med vildvinets stammar!

Vackert växthus!

Azalean blommade fint.

Rododendron och betongklot

Inne i ett växthus.

Hundhår till fåglarnas bobygge. Också ett blickfång.

Fjärilsholk

Våra konstverk (workshop, Konstrundan 2012)

Blandteknik: Vattenfärg, färgpennor, tusch och kritor.

Titta vilka fina konstverk vi gjorde i dag med konstnärerna Tiina Wallius och Nelli Nio i deras inspirerande ateljé i Konstfabriken (Borgå)! Vi hade jätteroligt allihop. Skolflickans varg till vänster, förskoleflickans landskap i mitten och min uggla till höger.

Tiina och Nelli gör underbara konstverk, det lönar sig verkligen att besöka deras ateljé och konstutställningar. Några av Tiinas verk finns i Artoteket (Konstfabriken). De ordnar också workshopar ibland, och så kan man samla ihop ett gäng och beställa en privat workshop. Något att tänka på då hösten är mörk och man behöver lite energi!

Tavlorna torkade snabbt i dagens sommarhetta, nu ska jag dyka in i min skrubb efter ramar! Ett stort projekt att hitta något i skrubben, allt är hullerombuller... :)

På förmiddagen besökte vi konstnären Eivor Ewalds stand i Gamla stan i Borgå. Där tryckte flickorna var sin häst med färdig schablon och lyssnade på musik. Mysigt!

Workshopen var en del av Konstrundan 2012. (Logon från Konstrundans webbplats)

Konstrundan 28-29.7.2012

(Logon från Konstrundans webbplats.)

Konstnärerna och hantverkarna har öppet hus i sina ateljéer igen på konstens fredag 27.7 och konstrundan 28 - 29.7 kl. 12-18. Mera info länkat här Konstrundan. På webbplatsen finns bl.a. en karta över alla ateljéer som är med i evenemanget.

Områdena är indelade i Västra Nyland och Helsingfors, Åboland, Åland, Österbotten samt Östra Nyland (dit Kotka räknas).

Jag har haft flera keramiklärare och denna gång deltar Tiina Wallius, Tidi Fohlin och Paula Blåfield i Konstrundan. Tiina Wallius gör bl.a. härliga skulpturer som man blir verkligen glad av. Hon har sin ateljé i renoverade Konstfabriken i Borgå, passa på att gå på de utställningar som finns där (och flera andra konstnärer där har också öppet hus). Tidi Fohlin bor på ön Emsalö en halv timmes bilfärd från Borgå centrum. Redan själva ön är värd ett besök, men Tidis fina skulpturer och keramik"bilder" på människor är underbara! Också Paula Blåfield skulptrerar med glimten i ögat. Hennes ateljé finns i Vasa.

Inspirerande och trevligt att få ta del av konstnärernas och hantverkarnas arbete!

Vitplister och andra ätbara ogräs, recept

Såg ett trädgårdsprogram tidigare i somras där örtexperten sade att allt som kan användas i matlagning och/eller för läkande effekter är örter. Själv har jag mest tänkt att örter ska ha lite hårdare stam (vedartad) eller liknande, men basilikans stam är ju inte hård då jag tänker efter... Och inte citronmelissens heller...

Jag bor ganska centralt i stan och vill inte plocka ogräs här, det är för mycket avgaser och hundkiss. Men när vi hälsar på i glesbygden eller tar oss en promenad lite längre bort, då brukar jag plocka maskros, harsyra, våtarv och nässlor. Kirskål använde jag i pajer då vi hade egen trädgård, ett trevligt bekämpningssätt :) 

Men det finns ju så mycket mer!!! Därför har jag samlat ihop dem jag tycker låter bra här nedan. Som ett litet uppslagsverk för mig själv, och fritt att använda av alla läsare.

OBS! Man ska prova sig fram och äta med måtta! Många växter har läkande effekt, men också biverkningar kan förekomma. Speciellt ni som är allergiska ska vara försiktiga. Jag tar inte ansvar för era experiment. Jag har själv inte prövat alla växter jag nämner här, men källorna verkar förnuftiga (se nederst i inlägget).

Vitplister, Lamium album

Vitplister (Lamium album) kallas för sötnässla här i trakten. På finska peippi. Den liknar brännässla och kan användas på samma sätt. Barn brukar gilla att suga den söta nektarn ur blommorna. Blommorna kan strös på sallader eller bakverk. De tidiga skotten kan användas som spenat/nässlor i soppa m.m.

Maskros (Taraxaum vulgare)

Maskrosen är god! Den har rikligt med A- och C-vitamin, flera B-vitaminer och mineraler. Späda blad använder jag i sallad, speciellt god är den i matigare potatissallader. Större blad kan man förvälla, annars smakar de beskt. Bladen plockas före blomningen. Blommorna kan stekas i smör eller olivolja. Roten har jag aldrig ätit, men man ska skala och koka den. Roten äts på samma sätt som sparris eller används i t.ex. gratäng. 

Harsyra (Oxalis acetosella)

Harsyran är god i sallad. Harsyran innehåller oxalsyra, så den ska ätas med måtta och inte ges till småbarn. Den lär också vara god i lemonad. Kanske också i isvatten?


Ramslök (Allium ursinum)

Ramslöken växer vild i lundar i södra Finland. Den smakar lite vitlök och används som gräslök. Pesto med ramslök låter gott. Ramslöken är bäst på våren. Den finns att köpa som frö! Kolla här för recept på ramslöksill.

Våtarv (Stellaria media) innehåller mycket C-vitamin, koppar (ovanligt med koppar i växtvärlden!) och protein med flera aminosyror. Man använder hela växten, hel eller hackad, på samma sätt som spenat. Färsk i sallader, jag gillar att ha den på smörgås. Smakar godast innan den gått i frö. Smaken är frisk och inte så kryddig, påminner lite om trädgårdsportlak, tycker jag.

Brännässla (Urtica dioica)

Använd de späda skotten på våren eller toppskotten som inte gått i blom senare på säsongen. Förr var nässlan en viktig växt i trädgårdarna och man t.o.m. tog med sig de allra finaste exemplaren då man flyttade!!! Man lär också kunna brygga te på bladen. Nässlor har långa fibrer och passar utmärkt till kläder, papper, snören...

Min nässelsoppa

4 pers.

2 l späda nässlor

finskuren gräslök

1 msk smör

3 msk vetemjöl

1-2 grönsaksbuljongtärningar

1 dl grädde

kokta ägg

Koka nässlorna i vatten 15 minuter. Krama ur nässlorna, spara kokvattnet. Hacka nässlorna. Fräs smör och vetemjöl i en kastrull, späd med kokvattnet. Tillsätt buljongtärningarna och koka några minuter. Sätt i nässlorna, grädden och gräslöken. Servera med kokta ägghalvor. 

En del tillsätter lite riven muskot, andra sherry eller vin. Jag gillar att ha det enkelt.

Min nässelpesto

1 l nässelblad

1 vitlöksklyfta

½ dl riven svart emmental (eller västerbottenost i Sverige)

½ dl solrosfrön (eller mandel eller valnötter)

ca 1 dl olivolja

ev. salt

ev. citronsaft

Förväll nässlorna och krama ur dem. Kokvattnet används inte. Kör nässlorna i en matberedare eller mixer (hacka gärna bladen lite först, annars blir det lätt långa fibrer) eller hacka dem smått och fyll på med resten av ingredienserna. Späd med olja till lagom konsistens. Smaka av med ev. lite salt och citronsaft.

Kirskål (Aegropodium podagraria)

En köks- och läkeväxt hos munkarna. Riktigts späda blad kan användas råa till sallad. De smakar kryddigt, lite som rucola. Lite större blad hackas grovt, förvälls eller fräses och används i pajer, stuvningar, soppa, pesto lär vara gott.

Paj med kirskål och fetaost

 

Jag använde kirskål i pajer då vi hade trädgård. Gör ett helt vanligt pajskal, det kan gärna vara lite grövre med t.ex. grahamsmjöl i. Förväll kirskålen och blanda med fetaost, lite gräslök eller fräst gul lök, ev. körsbärstomater i fyllningen. Täck med vanlig mjölk/grädde-äggblandning.

Obs. De som inte gillar spenat gillar knappast kirskål... Den påminner också lite om grönkål, något man sällan hittar här i Finland, utan måste odla själv. Den är tur nog väldigt enkel att odla, jag odlade då vi hade trädgård. Men på balkongen blir den kanske för stor... hmmm... kanske inte... något att fundera på... blev plötsligt sugen på grönkål :)

Nya örter för mig är:

Knölklocka (Campanula rapunculoides)

Knölklockan odlades på 1700-talet, mest för rotknölarnas skull. Bladen kan man ha i sallad eller tillaga som spenat.

Harkål (Lapsana communis)

De späda bladen kan användas i sallader, på smörgås eller tillagade som grönkål.

Penningört (Thlaspi arvense) och lomme (Capsella bursa-pastoris)

Penningörtens och lommens frökapslar används som krydda i sallader, kalla såser, kryddsmör. Lommens späda blad går att äta.

Sommargyllen (Barbarea vulgaris)

Knopparna och stjälkarna smakar som broccoli och används på samma sätt. De innehåller mycket C-vitamin. Blommorna kan man strö i salladen. Bladen är vintergröna och de späda nya bladen skördas tidigt på våren.

Svinmålla (http://sv.wikipedia.org/wiki/Svinm%C3%A5lla)

Svinmålla (Chenopodium album) är släkt med mangold och spenat. Den är en av Europas äldsta kända köksväxter! Svinmållans blad har en lite mjölig, gråvit yta, men alla mållor sägs vara ätliga så det är ingen panik om man tar fel målla. Svinmålla innehåller B-vitamin, järn och proteiner - mer än kål och spenat! Innehåller också kalcium. Späda blad passar i sallad, äldre blad fräser man eller förväller. Anväbds som tillbehör eller i pesto. Koka blad, förställning, mjuka stjäkar och toppar och sätt i paj, gratäng, soppa, stuvningar, pastasås m.m.

Åkerrättika (Raphanus raphanistrum)

De späda bladen passar i sallad eller istället för grönkål.

Frys in!

Frys in förvällda blad av nässla, kirskål och målla. De flesta växter går också bra att torka i luftiga buketter i varmt och torrt utrymme. Att torka är mer ekologiskt, men jag fryser in. (Minuspoäng till mig!)

Läs mera
Webbplatsen Skogsskafferiet hittade jag i dag, den verkar fantastisk! Den ska jag kolla mera!

Källor jag använt här är: tidningen Allt om trädgård, köksträdgårdspecial 2011

Matgurun Niklas Ätbart ogräs

Magnolia + klematis = sant?

Min magnolia var så här fin i våras, men efter blomningen händer det inte så mycket mer. Bladen är vackert mörkgröna, men den ser lite tråkig ut. Den behöver helt enkelt piffas upp.

Magnolia Susan i våras.

Och vad blommar då magnolian ser tråkig ut, men själv ser lite risig ut på våren och behöver piffas upp av en magnolia...? Jo, en klematis! Och på min roadtrip till Vasa hittade jag en fullträff! Ett perfekt exemplar av klematis Fujimusume*! Frisk med fin stam, inget risigt virrvarr och knopparna tjocka!

Klematis Fujimusume (eller Fuji-musume, Fuji Musume) är en storblommig sort med blå blommor i juni till september. Enligt lappen på plantan borde den klara sig ända upp till växtzon IV och jag har en liten förhoppning att det räcker bra för balkongvintern.

Klematis Fujimusume

Klematis Fujimusume har många fördelar

+ Den blir inte så hög (1,5 - 2 m), vilket torde passa min "lilla" magnolia bra. Och balkongen.

+ Den kan klippas ner på våren, vilket är lite annorlunda än andra storblommiga klematissorter. Oftast övervintrar inte stammen, utan den börjar från början varje vår. Vilket betyder att jag inte har en ful risig klematis som stör den vackra magnoliablomningen.

+ Den ljusblåa färgen är perfekt mot magnolians mörka bladverk. En mörkare blomma skulle inte komma fram lika bra.

+ Den trivs i skugga och är bäst i norrläge, Det är en myt att klematis och rosor inte trivs i skugga. Det finns klematis och rosor för praktiskt taget alla lägen! Min balkong är inte mot norr, men har direkt solljus i magnoliahörnet först på kvällen.

+ Den har kompakt växtsätt, vilket borde ge mer att vira runt magnolian.

Men nackdelarna med samplanteringen är långt flera...

- Jag har försökt tre somrar, men aldrig fått en klematis att övervintra på balkongen... troligen för mycket vatten... Betyder detta att magnolian också går en säker död till mötes...?

- Magnolior vill inte ha någon eller något på/i rötterna... Magnolior ska man alltså beundra på längre avstånd, inte traska omkring på rötterna, den gillar inte tyngd. Vill man plantera en klängväxt tillsammans med en magnolia, ska man plantera klängväxten lååångt ifrån. Inte i samma minikruka.

- Vill man ha en samplantering magnolia + annat precis vid rötterna, ska det vara något med korta rötter, någon liten marktäckare. Klematisen har definitivt inte små korta rötter, utan kommer att tävla med magnolian om herraväldet i krukan...

- Magnoliors rötter går längs med marken. Dvs inget för krukodling... 

Men kanske, kanske, så lyckas det mot bättre vetande. Ibland bjuder naturen på små underverk. Och jag är en evig optimist med förmågan att inte nedslås av misslyckade experiment. (Men det här är ett experiment i dyraste laget...)

Mylla

Snabb koll på nätet för att se om jag kom ihåg rätt. Jo, båda trivs i samma jord. Så jag blandade ihop en egen mix med torv, vanlig trädgårdsmylla och lecagrus. Lecagrus för att göra jorden luftigare, men också för att göra krukan lättare, balkongodlarens eviga dilemma.

Klematisen placerades 10 cm under jordytan (10 - 15 cm är rådet, men rötterna ska få plats också neråt i krukan). Magnolian i samma höjd som förut. Eftersom vi redan är långt in i juli, satte jag inget gödsel längst ner i krukan. Jag blandar lite i vattnet i stället vid behov.

Torv, trädgårdsmylla och lecagrus.

Ett oförutsett dilemma

Jag kom plötsligt på att magnolian inte gillar tyngd på sina rötter, medan klematisen inte gillar att ha det ljust runt sina rötter... Jag provade först med mina vita keramikkulor och stenar, men de är både tunga (?) och för låga. Så nu har magnolian buxbumsbollarna av plast (!) på sina rötter för att skugga klematisen, och klematisen några mindre keramikkulor på sina rötter. Tills jag kommer på något bättre. Jag vill inte plantera något mer i krukan.

Alternativ 2

Alternativ 1

Efter planteringen klippte jag klematisen, som man ska göra. Visst kändes det tungt att offra den fina blomman och knopparna, men jag hoppas på ännu finare nästa år. (Om övervintringen lyckas alltså...)

Minst så här fint hoppas jag det ska se ut nästa år den här tiden. (Hoppas kan man ju alltid...)

Fujimusume i magnolian innan jag klippte.

 Den avklippta klematisblomman får pryda köket. Underbar!

* Fuji Musume, Blåregnsflickan, är en vemodig klassisk japansk kabukidans. Färgen påminner mycket om blåregnssläktets färg (klätterväxten Wisteria).

Blåregn, från http://en.wikipedia.org/wiki/Wisteria

Hur sköta vinrankan?!

Råd behövs!

Att sköta en vinranka verkar vara svårare än jag trodde. Eller... Antagligen har jag gjort det alltför komplicerat. Så brukar det bli då jag gör något första gången. Och då blir det lätt fel. Jag får helt enkelt ta det som ett experiment. För det otroligt låga priset på  4,95 e är det ett billigt experiment - och ett mycket bra exemplar dessutom!

Av en odlare med tre bastanta vinrankor i sitt växthus fick jag världens enklaste tips (?) tidigare i somras: Ha endast en huvudstock, och låt de nya rankorna med druvklasarna bildas från den. Då en klas bildats, klipper man bort resten av rankan, två blad efter klasen. Detta för att förhindra att onödig energi går åt till bladen och druvorna inte mognar, SAMT att druvorna blir små och beska om de inte får tillräckligt med energi. Hela den nya rankan där druvklasen växt tas bort under hösten. Huvudrankan beskär hon aldrig. Rötterna är delvis planterade utanför växthuset och de slingrar sig långt under gräsmattan.

Det låter enkelt. Men min vinrankas huvudstock var redan beskuren! Vilket innebär att jag får en mer spaljérad version. Passar utmärkt för min balkong, men så har jag då förlorat mig i nätdjungeln, blivit helt vimsig och förivrat mig med sekatören. I stället för att lita på mig själv och hålla huvudet kallt. Suck... Typiskt...

Två huvudstockar på min lilla vinranka. Båda ger frukt.

Jag har alltså försökt bli klok på alla de råd man hittar på nätet. Jag har lärt mig att vinrankor ska beskäras på sommaren och vintern. Sommarbeskärningen gäller endast den del som inte är vedartad, dvs säsongens nya rankor. Den vedartade delen får endast beskäras under vintermånaden, före julen läste jag visst någonstans. Beskärs den för tidigt, kan växten dö.

Tjuvskotten ska bort...?

Och så ska då tjuvskotten också bort, läste jag någonstans. Plus de nya rankorna då. Ett evigt klippande på vinodlingarna... Vinrankorna man ser i vinodlingarna är alltid hårt beskurna, inga meterlånga nya rankor där inte. Vilket jobb!

Men det blir en hel del blad som kan tas tillvara kom jag på efter att ha fört bladen i komposten... Nästa år ska jag försöka mig på vindolmar! Annika Rentolas recept på vindolmar (Hufvudstadsbladet) verkar vara bra och har man inte tillräckligt med vinblad lär det finnas konserverade, se receptet på vindolmar på Allt om mat.se.

Nu tänker jag bara använda slottsträdgården Ulriksdals instruktioner som min vinranksbibel! Lite sent påtänkt, men kanske jag får en ny chans nästa år!

Vad gjorde jag för fel då? (Eller antar att jag gjorde fel.) Jo, jag klippte av de två rankorna som kom från den av odlaren avklippta huvudstammen. Jag borde ha låtit dem växa och bli de nya huvudstammarna varifrån nya stammar årligen skulle växa upp. Men jag blev helt enkelt fixerad av regeln "klippa två blad efter klasen". Nu har jag en väldigt låg huvudstock (35 cm) med två "armar". Men dessa armar har jag då klippt av. Suck igen.

Någon som vet vad jag ska göra nu? Ska jag klippa av de nya rankorna i höst/vinter så jag blir med endast den lilla huvudstocksstumpen kvar, och hoppas att det bildas nya "armar" nästa år? Eller ska jag låta den nya rankan som börjat komma från de avklippta rankorna sitta kvar och utgöra "armarna"? Just nu lutar jag åt det mer radikala hållet att klippa rankan helt näck. Jag borde ha blivit skogshuggare, jag är alltför ivrig med sekatören... Motorsågar och andra skogsmaskiner är dessutom urkul, brum, brum :)

Mina balkongverktyg

Det är inte mycket man behöver då man odlar på balkong. Strax innan man går ut på balkongen har jag det jag behöver oftast:

Örtsax, barnsax, sekatör, pensel för pollinering och papperssnöre.

Balkonggolvet är kallt. Oftast går jag barfota ändå, men speciellt då jag är ute längre är vintergallonstövlarna bäst! Den röda sprutkannan för bladlössbekämpning med tallsåpa, den orangea för vanlig duschning. Korgen i galvaniserad ståltråd har en av mina systrar gjort. Den är en bra plats för filtar och sittdynor (kuddar). På våren fylls den med narcisser och andra lökväxter.

  

En kram är aldrig fel :)

Skylten på balkongdörren visar vägen till vårt sommarbo.

Magnolia, käppar och snöre i balkonghörnet.

En stor styroxskiva (frigolit) hindrar katten att ta sig ut på balkongen då dörren är öppen. Vi bor på andra våningen, och jag tror inte den skulle hoppa, men den kan lätt ta sig till grannens balkong. På vintern skyddar skivan växterna mot kylan. Ovanför buxbomsklot i plast (! Buxbom är vackert, men luktar illa) från Plantagen eller kanske det var Hemtex, i krukor från Plantagen. Magnolian till vänster, gräs i mitten.