lördag 30 juni 2012

Lovisas öppna trädgårdar, del 2: Vackra sittplatser

I evenemanget Lovisas öppna trädgårdar fanns flera exempel på vackra sittplatser. Här några foton att inspireras av! Flera av idéerna kan man lika bra ha på balkongen. Tänk att ta en tupplur i en vacker säng!


Varsågod! Åtta fotografier att inspireras av, bl.a. en gammaldags bänk runt en björk. Det sista fotot är ingen sittplats, men en rolig idé :) 

Intresserad av att snickra ihop en bänk runt ett träd? Hittade en på nätet, klicka på texten: Kyssbänk för 12


PS. Hittade i tidningen Viherpiha nr /2012 en kort artikel om Lovisa öppna trädgårdar.






Kom ihåg att göra omkretsen tillräckligt stor för trädet att växa i!
Tänk så skönt att ta en tupplur här!
Sittplats året runt.
Katter är svårflirtade modeller. Blåa trädgårdsmöbler är snyggt!
Romantiskt med port till sittplatsen, och skönt med skugga varma sommardagar.
Sittplats för växter :)


fredag 29 juni 2012

Sten och lättskötta växter på nöjesfälten

Killingar i nöjesfältets lilla djurpark.

I går var vi till nöjesfältet Tykkimäki i Kouvola (Finland). Eftersom jag inte gillar sommarhettan, brukar jag passa på att besöka nöjesparker under juni och då det är halvmulet (dvs de nöjesparker som inte har simning inkluderat). Extra plus med lite svalare dagar är att det sällan är kö, barnen hinner därför med fler åkturer och ätandet tar inte onödig tid från lekandet.

I går var det ibland lite kyligt t.o.m. för mig, men med rätt kläder gick det bra. Hellre lite kyligt än en gnällig mamma! :)

Det var första gången vi var på Tykkimäki och barnen gillade det mycket! Tykkimäki är lagom litet men ändå stort, servicen fungerar bra och där finns många sittplatser för trötta föräldrar! Speciellt gillade jag lekområdena där barnen fick röra på sig, leka, hoppa, rutscha m.m. och toornet man skulle dra upp sig själv i - bra motvikt till det ofta passiva sittandet i nöjesparkerna.


Lättskötta växter och vackra träd

Tykkimäki satsar, precis som andra nöjesfält, förnuftigt på lättskötta växter. Det är inte meningen att planteringarna ska ta onödigt med tid eller resurser, det är inte för planteringarnas skull människor åker till Tykkimäki. Området ser välskött ut med få lättskötta perenner (nävor, bergenia), många lågväxande buskar (spireor, stefanandra), buskar som kan klippas rejält (korneller) och variation i trädbeståndet. Den röda tråden är de fina rosenspireorna, som finns överallt.

Blande det naturliga beståndet av tall, gran och björk, såg jag blågran, tuja, en, lind, kastanj och terijoensalava. Terijoensalava är en otroligt vacker pil som naturligt växer rund. Den finns också som buske. Trädet är perfekt för kojbygge och klätterträd! Den har löv endast längst ut och lämnar resten av grenen bar. Jag tror att den i Sverige kallas för Knäckepil (salix fragilis).

Rosenspirean blir inte högre än det här. Blommar ganska länge med rosa-röda blommor. Tål torka bra.

Hög, högre, högst: Lyckad plantering i våningar med rosenspirea, stefanandra (seppelvarpu, Stephanandra incisa) och tuija. Stefanandra tris i sol och halvskugga, i genomsläppliga jordar och tål torka. Mycket bra marktäckare! Stefanandra passar också bra i slänter, där vattnet oftast rinner bort alltför fort.

Prästkragen hör till sommaren! Och passar utmärkt i den lite vildvuxna sluttningen bredvid vattenrutschkanorna.

Vacker bänk bredvid en bergtall, som visst växer sig både hög och bred tvärtemot vad som sades då de lanserades under 80-talet.
Rosenspirea. Charmigt då man lämnat kvar stenen i muren!

Klätterhortensian (Hydrangea) trivs i halvskugga, skugga. Den är självklättrande och växer långsamt. Blommorna är vita och i klasar, något som är typiskt för hortensior. Klätterhortensian har ett kompakt växtsätt och blir med åren tung. Det lönar sig att genast från början välja ett starkt träd eller ordentlig spaljé/staket. Kom ihåg att vara noga med ventilationen mellan klätterhortensian och husväggen, annars kan det bli röta. Ha spaljén minst 10 cm från husväggen och kontrollera ofta att växten inte slingrat sig fast i väggen.
En liten bäck ger intrycket av svalka också en het dag. Norsk spirea i bakgrunden.

Vacker fontän! Jag gillar mest fontäner som ser mer naturliga ut än fontäner med djurmotiv m.m.

Trendiga nävan i två olika färger. Nävor är lättskötta och tål torka relativt bra. Nävan passar dessutom bra i den här miljön, mitt inne i skogen, eftersom den också växer vild i Finland.

Hästkastanjen har igen blivit populär.

Vacker gräns mellan gräsmattan och skogen.

Vackra blommor!
Liten röd stuga bredvid unga plantor av bergenia (bergenia, herttavuorenkilpi). Bergenian får större blad då den blir äldre. Tål torka mycket bra och passar bra t.ex. i små bergsskrävor.

Terijoensalavan brukar vara som en tät boll.  Tyvärr har det här exemplaret tagit styrk, kanske i en höststorm? Men den ser ändå charmig ut och man ser tydligt grenarnas växtsätt - som gjort för att klättra i!

Kastanj

Varför har de flesta staket så tråkig färg? Fram för mer färg i villaområdena!!!
Bergenian bildar en bäck mellan stenarna.

Tuppen och hans damer.

Till Tykkimäki åker vi absolut igen!



onsdag 27 juni 2012

Japansk trädgård i Borgå (del 2)

Före midsommar fotade jag igen vid biblioteket. Då planterade de perenner och bevattningen var på, så jag fick justera fotovinklarna efter bevattningen, annars kunde det ha blivit några ofrivilliga duschar :)

Visst börjar det mer och mer likna en japansk trädgård. Fast å andra sidan... Det blir en hel del fler perenner än vad jag förknippar med en japansk trädgård, så kanske jag har fel... Men vackert blir det nog!

Vid sådana här tillfällen skulle en bra kamera med stor zoom vara bäst, för det är svårt att se vilka växter de planterar. Men min lilla fickkamera duger oftast bra, och genast parken öppnas blir det mängder av närbilder!

Kanske nävor? Nävor är otroligt populära just nu och det är jag glad för. De finns i en mängd olika höjder, de är anspråkslösa, bladen är vackra och de flesta sorter har en otroligt fin höstfärg. Bra val för en japansk trädgård, där form och färg är viktigt!
Spaljé

Första delen av den nya trädgården finns länkad här: Japans trädgård fixas nu i Borgå (del 1)

måndag 25 juni 2012

Grannen kom med libbsticka


Grannen kom nyss med ett ordentligt fång libbsticka, sommarstugans planta lär vara gigantisk detta år. Jag blev jätteglad, roligt då man vill dela med sig!

Libbsticka lär vara trendigt just nu, roligt att kunna prova!

Men nu är då frågan: Vad gör man med libbsticka? Jag vet att man smaksätter soppor, men kan man göra något annat också? Och framför allt, ska den torkas eller frysas, för vi fick många stjälkar.

En snabb titt på nätet gav följande: Bladen äts råa (sallad, örtte), kokas och kan frysas men blir rätt trista, bättre att torka dem och förvara torrt och mörkt. Stjälkarna blancheras (kokas hastigt), roten äts rå eller kokt. Grova långstjälkar kan användas i långkok. Alla sidor påminner om att libbstickan har en stark smak.

Libbsticka, förvaring
Bladen ska alltså helst torkas och förvaras mörkt och torrt. Sen ska man kunna förvara den i salt: Hacka libbstickan ordentligt och blanda med rejält med salt. Förvaras svalt.

Ett inlägg på ett diskussionsforum rekommenderade libbsticka i botten på lerkruka med en fläskstek ovanpå. Låter gott och enkelt. Ett annat inlägg påstod att den passar bra i potatissoppan och så hittade jag ett inlägg som gav följande recept:

Libbstickssoppa
2 msk smör
2 gula lökar, finhackade
4 msk finhackade blad av libbsticka
2 1/2 msk vetemjöl
6 dl höns- eller grönsaksbuljong
3 dl mjölk (eller crème fraiche + vatten)
salt, vitpeppar

Låter gott! Kanske man kan byta ut en del av mjölken mot grädde...? Smaken är stark och soppan ska ätas som huvudrätt, för smaken lär sitta i till följande rätt.

Libbstickan lär smaka lite buljong, jag ska prova ha den i kokvattnet då jag kokar pasta.

Husmorsskolan (blogg, ny bekantskap för mig, verkar vara mycket bra!) delar med sig av följande recept där libbstickan används lite som persilja, vilket lär vara populärt:

Pasta med smak av libbsticka
Spagetti till 4 personer
3-4 små kvistar libbsticka
1 vitlöksklyfta
olivolja
1-2 dl riven parmesanost
Koka pastan. Hacka vitlöken och fräs den lätt i olivolja. Tillsätt den kokta pastan, libbstickan och parmesanosten. Salta och peppra efter smak.
Man kan tydligen också göra pesto, här Monica Eisenmans recept (mamatidningens blogg)

LIBBSTICKAPESTO
ca 5 dl
3-4 kvistar libbsticka
2 dl (packad) färsk basilika
2 pressade vitlöksklyftor
1/2–1 dl pinjenötter
ca 2 dl olivolja
1 dl nyriven parmesanost
salt och peppar
Kör libbsticka, basilika, vitlök och pinjenötter till en puré i en matberedare. Häll sedan ner oljan i en tunn stråle medan maskinen är i gång. Tillsätt parmesanosten och kör i ytterligare några sekunder. Peston ska inte vara helt slät utan gärna lite grynig. Smaka av med salt och peppar.

Bloggen Mimmis mat har receptet på en potatissallad med libbsticka.

Receptet på finsmakarfisk med örtpanering hittar du här.

Hmmm... Många alternativ. Jag tror det blir libbstickasalt i kväll, resten sätts i kylen. I morgon blir det nog soppa smaksatt med libbsticka. Potaisen är lite väl färsk för potatissoppa, men kanske någon form av snålsoppa (Fick en plötslig minneslucka. Snålsoppa heter... vårsoppa/sommarsoppa...?... i Sverige.)

Mer att läsa i receptväg hittar du i de tidigare inläggen Rabarber på balkongen + recept och Första egna salladen!

Första egna salladen!

I dag gallrade jag bland de små små sallatsbladen. Det blev en sen sådd detta år, tiden bara rann i väg. Men nu börjar man då äntligen se något smått sticka upp ur jorden!

Jag serverade min miniminisallad med största möjliga tyyyystnad! Barnen tyckte jag var fånig... :D

I dagens minisallad fanns plocksallad, portlacka, tagetes och gräslök + gräslöksblomma.

söndag 24 juni 2012

Midsommartid!


Havsvattnet var kallt i Hangö där vi firade midsommaren, men barnen vågade sig duktigt i ändå. Solen värmde frusna badankor snabbt.
I maj var det kallare. Långt borta ser man Mannerheims hus vid Fyra vindarna.

Jag passade på att fotografera lite, blandar de nya fotona med gamla från i våras eftersom jag inte hade kameran med hela tiden.
 
Nattviolen är en orkidé som växer i lundar. Vill man hitta den lönar det sig bäst att använda luktsinnet, den har en tung och intensiv doft. Fridlyst, om jag minns rätt.
Nattviol

Pelargon

Älggräs
Ekorren är nästan tam.

Ställningarna för lyktor passar bra för vattenkannorna.

Blåbärsbuske
Julstjärnan är en vacker krukväxt, men väldigt svår att få att blomma igen. Den får aldrig torka ut helt.

Fågelboet dagisbarnen gjorde i våras lär finnas kvar. (Fotot från maj 2012)

Vackra röda blad sticker ut bland kirskål och liljenkonvalj, men tyvärr vet jag inte vad det är.
Promenaddags i skogen med gamla pigga terriern.
Maskrosor vid gammalt järnvägsspår.
Skogspromenad i maj.
 
Hemma fick vi en fin överraskning. Sommarens första jordgubbe! Den delades noga i tre bitar :)