Vitplister och andra ätbara ogräs, recept

Såg ett trädgårdsprogram tidigare i somras där örtexperten sade att allt som kan användas i matlagning och/eller för läkande effekter är örter. Själv har jag mest tänkt att örter ska ha lite hårdare stam (vedartad) eller liknande, men basilikans stam är ju inte hård då jag tänker efter... Och inte citronmelissens heller...

Jag bor ganska centralt i stan och vill inte plocka ogräs här, det är för mycket avgaser och hundkiss. Men när vi hälsar på i glesbygden eller tar oss en promenad lite längre bort, då brukar jag plocka maskros, harsyra, våtarv och nässlor. Kirskål använde jag i pajer då vi hade egen trädgård, ett trevligt bekämpningssätt :) 

Men det finns ju så mycket mer!!! Därför har jag samlat ihop dem jag tycker låter bra här nedan. Som ett litet uppslagsverk för mig själv, och fritt att använda av alla läsare.

OBS! Man ska prova sig fram och äta med måtta! Många växter har läkande effekt, men också biverkningar kan förekomma. Speciellt ni som är allergiska ska vara försiktiga. Jag tar inte ansvar för era experiment. Jag har själv inte prövat alla växter jag nämner här, men källorna verkar förnuftiga (se nederst i inlägget).

Vitplister, Lamium album

Vitplister (Lamium album) kallas för sötnässla här i trakten. På finska peippi. Den liknar brännässla och kan användas på samma sätt. Barn brukar gilla att suga den söta nektarn ur blommorna. Blommorna kan strös på sallader eller bakverk. De tidiga skotten kan användas som spenat/nässlor i soppa m.m.

Maskros (Taraxaum vulgare)

Maskrosen är god! Den har rikligt med A- och C-vitamin, flera B-vitaminer och mineraler. Späda blad använder jag i sallad, speciellt god är den i matigare potatissallader. Större blad kan man förvälla, annars smakar de beskt. Bladen plockas före blomningen. Blommorna kan stekas i smör eller olivolja. Roten har jag aldrig ätit, men man ska skala och koka den. Roten äts på samma sätt som sparris eller används i t.ex. gratäng. 

Harsyra (Oxalis acetosella)

Harsyran är god i sallad. Harsyran innehåller oxalsyra, så den ska ätas med måtta och inte ges till småbarn. Den lär också vara god i lemonad. Kanske också i isvatten?


Ramslök (Allium ursinum)

Ramslöken växer vild i lundar i södra Finland. Den smakar lite vitlök och används som gräslök. Pesto med ramslök låter gott. Ramslöken är bäst på våren. Den finns att köpa som frö! Kolla här för recept på ramslöksill.

Våtarv (Stellaria media) innehåller mycket C-vitamin, koppar (ovanligt med koppar i växtvärlden!) och protein med flera aminosyror. Man använder hela växten, hel eller hackad, på samma sätt som spenat. Färsk i sallader, jag gillar att ha den på smörgås. Smakar godast innan den gått i frö. Smaken är frisk och inte så kryddig, påminner lite om trädgårdsportlak, tycker jag.

Brännässla (Urtica dioica)

Använd de späda skotten på våren eller toppskotten som inte gått i blom senare på säsongen. Förr var nässlan en viktig växt i trädgårdarna och man t.o.m. tog med sig de allra finaste exemplaren då man flyttade!!! Man lär också kunna brygga te på bladen. Nässlor har långa fibrer och passar utmärkt till kläder, papper, snören...

Min nässelsoppa

4 pers.

2 l späda nässlor

finskuren gräslök

1 msk smör

3 msk vetemjöl

1-2 grönsaksbuljongtärningar

1 dl grädde

kokta ägg

Koka nässlorna i vatten 15 minuter. Krama ur nässlorna, spara kokvattnet. Hacka nässlorna. Fräs smör och vetemjöl i en kastrull, späd med kokvattnet. Tillsätt buljongtärningarna och koka några minuter. Sätt i nässlorna, grädden och gräslöken. Servera med kokta ägghalvor. 

En del tillsätter lite riven muskot, andra sherry eller vin. Jag gillar att ha det enkelt.

Min nässelpesto

1 l nässelblad

1 vitlöksklyfta

½ dl riven svart emmental (eller västerbottenost i Sverige)

½ dl solrosfrön (eller mandel eller valnötter)

ca 1 dl olivolja

ev. salt

ev. citronsaft

Förväll nässlorna och krama ur dem. Kokvattnet används inte. Kör nässlorna i en matberedare eller mixer (hacka gärna bladen lite först, annars blir det lätt långa fibrer) eller hacka dem smått och fyll på med resten av ingredienserna. Späd med olja till lagom konsistens. Smaka av med ev. lite salt och citronsaft.

Kirskål (Aegropodium podagraria)

En köks- och läkeväxt hos munkarna. Riktigts späda blad kan användas råa till sallad. De smakar kryddigt, lite som rucola. Lite större blad hackas grovt, förvälls eller fräses och används i pajer, stuvningar, soppa, pesto lär vara gott.

Paj med kirskål och fetaost

 

Jag använde kirskål i pajer då vi hade trädgård. Gör ett helt vanligt pajskal, det kan gärna vara lite grövre med t.ex. grahamsmjöl i. Förväll kirskålen och blanda med fetaost, lite gräslök eller fräst gul lök, ev. körsbärstomater i fyllningen. Täck med vanlig mjölk/grädde-äggblandning.

Obs. De som inte gillar spenat gillar knappast kirskål... Den påminner också lite om grönkål, något man sällan hittar här i Finland, utan måste odla själv. Den är tur nog väldigt enkel att odla, jag odlade då vi hade trädgård. Men på balkongen blir den kanske för stor... hmmm... kanske inte... något att fundera på... blev plötsligt sugen på grönkål :)

Nya örter för mig är:

Knölklocka (Campanula rapunculoides)

Knölklockan odlades på 1700-talet, mest för rotknölarnas skull. Bladen kan man ha i sallad eller tillaga som spenat.

Harkål (Lapsana communis)

De späda bladen kan användas i sallader, på smörgås eller tillagade som grönkål.

Penningört (Thlaspi arvense) och lomme (Capsella bursa-pastoris)

Penningörtens och lommens frökapslar används som krydda i sallader, kalla såser, kryddsmör. Lommens späda blad går att äta.

Sommargyllen (Barbarea vulgaris)

Knopparna och stjälkarna smakar som broccoli och används på samma sätt. De innehåller mycket C-vitamin. Blommorna kan man strö i salladen. Bladen är vintergröna och de späda nya bladen skördas tidigt på våren.

Svinmålla (http://sv.wikipedia.org/wiki/Svinm%C3%A5lla)

Svinmålla (Chenopodium album) är släkt med mangold och spenat. Den är en av Europas äldsta kända köksväxter! Svinmållans blad har en lite mjölig, gråvit yta, men alla mållor sägs vara ätliga så det är ingen panik om man tar fel målla. Svinmålla innehåller B-vitamin, järn och proteiner - mer än kål och spenat! Innehåller också kalcium. Späda blad passar i sallad, äldre blad fräser man eller förväller. Anväbds som tillbehör eller i pesto. Koka blad, förställning, mjuka stjäkar och toppar och sätt i paj, gratäng, soppa, stuvningar, pastasås m.m.

Åkerrättika (Raphanus raphanistrum)

De späda bladen passar i sallad eller istället för grönkål.

Frys in!

Frys in förvällda blad av nässla, kirskål och målla. De flesta växter går också bra att torka i luftiga buketter i varmt och torrt utrymme. Att torka är mer ekologiskt, men jag fryser in. (Minuspoäng till mig!)

Läs mera
Webbplatsen Skogsskafferiet hittade jag i dag, den verkar fantastisk! Den ska jag kolla mera!

Källor jag använt här är: tidningen Allt om trädgård, köksträdgårdspecial 2011

Matgurun Niklas Ätbart ogräs