Fjärilar på balkongen och i trädgården

Populär sovplats bakom rabarberns skyddande blad.

Vår balkong är de svarta nattfjärilars favorit. På kvällen gömmer de sig mellan krukorna och skrämmer slag på mig på morgnarna då jag pysslar om växterna.

Man kan bygga ett bo åt dem av vass och bambu, t.ex. en tunn ihoprullad strandmatta är perfekt. Men pupporna fäster sig också bra på krukor eller på väggen bakom krukorna.

Om du vill beundra dagfjärilar ska du välja färggranna och doftande blommor. Rött, lila och gult är bäst. Och helst inte dubbla blommor. Tänk på att fjärilen ska kunna sitta och dricka nektar utan risk att förstöra sina vingar.

Försök plantera en rabatt där det alltid blommar minst två olika växter från tidigaste vår till senaste höst, så har du alltid något att erbjuda dem.

Kom också ihåg att erbjuda friskt vatten. De flesta fågelbad är alldeles för djupa för fjärilarna, men om man placerar en sten med ståplats utanför vattenytan, brukar det fungera bra. Eller så kan man hänga en egen grund skål/tefat åt dem där man vet att de brukar hålla till.

Det finns också fina matapparater och bon att köpa i handeln.

Bästa fjärilsmagneten enligt mig är
- syrenbuddleja (Buddleja davidii). En storfavorit för många fjärilsarter! (och andra insekter, så ha den inte nära sittplatsen om du är allergisk mot stick.)

Resten kommer inte i någon speciell ordning:

perenner och ettåriga

- rosenflockel (Eupatorium purpureum) lockar till sig bl.a. amiraler.

- nepeta (Dianthus)

- pärlhyacint
- rosenstav (Liatris spicata)

- rosenskära, lockar till sig bl.a. påfågelsöga

- jätteverbena (Verbena bonariensis), tistelfjäril

- solrosor 
- solhatt 

- väddväxter

- gullris
- tagetes

- lavendel (Lavandula angustifolia)

- prästkrage (Leucanthemum vulgare)

- ringblomma

buske

- liguster (Ligustrum vulgare)

örter

- oregano (Origanum vulgare)

- temynta (Monadra)

- mynta (Mentha)

- timjan (Thymus)

bär

- björnbär

- hallon

i naturen

- prästkrage

- röllika

- sälg

- hallon
- nässlor 

Tips 1
Välj flera olika växter och se till att det alltid blommar minst två olika sorter, från vår till höst.

Tips 2
Ta en promenad i din närhet och kolla fjärilsmagneter i parker, hos grannen och i naturen! Gillar de grannens växter, så kommer de säkert till dig också om du köper några likadana plantor, speciellt om du planterar dem nära grannens. ;) Det är helt enkelt så att mer föda och övervintringsmöjligheter ger fler larver och puppor - och fjärilar!

Larverna gillar nässlor, björk, smultron, vinbär, björnbär, sälg och sallat. (Jag har dock ingen aning om larven på bilden är en fjärilslarv eller stekel eller något annat... Men den och syskonen gillar min sallat.)

Tips 3
Flera städer har s.k. fjärilsrabatter, t.ex. Borgå (mitt inlägg om den rabatten hittar du här) och Riihimäki. Fjärilsrabatterna är fina men oftast små, så vänta dig ingen större park. 
   Har du barn och behöver en paus på resan är Riihimäkis rabatt perfekt. Den finns i/bredvid en vanlig lekpark ganska nära motorvägen, och om jag minns rätt är det inte långt till en större bensinmack med mat (både vanlig lunch och snabbmat) och en bra lekplats inomhus.

Tips 4
Botaniska trädgårdar brukar gärna ge tips om både det ena och det andra.

Tips 5
Kolla fröpåsarna! Fröpåsarna med de bästa fjärilsblommorna brukar ha en fjäril på framsidan. 

Tips 6
Tänk på att fjärilsmagneter lockar också andra insekter. Är du allergisk mot getingstick ska du inte plantera växterna nära sittplatser eller dörrar.

Tips 7
Man lär kunna köpa fjärilspuppor på nätet...?

Nya växter

Campanula glomerata, foto från http://jlcheype.free.fr/Pages/Fleurs.htm

Jag har lat semestermåndag och bläddrar i några trädgårdstidskifter jag lånade på biblioteket förra veckan. Speciellt Koti puutarha brukar ha intressanta artiklar, så också i maj månads nummer 2013.

De tipsar bl.a. om småträd, irisodling, bra piontips och sex stycken perenner som blommar hela sommaren (t.ex. Geranium Rozanne), samt experternas favoritväxter och nyhetstips. Mycket läsvärt!

Jag brukar så vanlig plocksallat på balkongen och gräver ner rötterna på sallater jag köper (t.ex. Tammenterho är en favorit och växer bra). Men nu har jag börjat tröttna på de späda bladen och vill ha mer tuggmotstånd. Det här året glömde jag köpa trädgårdsportlak, som ju är supernyttig och tillför saftighet i sallader. 
   Tidningen tipsar om många olika sallatssorter, t.ex. Little Gem låter bra. Gammal söt, saftig och tidig sort. Blonde Maraichere (också kallad Paris White) är en gammal fransk kulturväxt och ser saftig ut på bilden. Fint med nya tips! I höst har jag tänkt så några japanska sallader. Rucola fungerar förstås också bra i kruka, men jag gillar inte smaken. Lika bra kan man ha maskros i kruka som rucola, om man gillar lite beskt... (Maskrosen vill ha en djup kruka för sin långa rot, en petflaska kanske?)


På min balkong finns ju en helt vanlig syrén som klarat sig bra i flera år. Jag har därför lite funderat på att köpa en till, en liten uppstammad Syringa meyeri, som ofta rekommenderas för balkong och terrass. Men eftersom jag redan har en syrén, skulle jag gärna ha något annat, som helst blommar en annan tid. Hortensian lär fungera också som uppstammad, kanske jag borde prova på en sån? (Hydrangea paniculata). Ser fin ut på bild.

Pinky Winky från http://blog.behnkes.com/pinky-winky-hydrangea-on-sale.html

Hortensia finns nuförtiden också som minivariant och det låter ju lämpligt med en ca 1 m hög buske. Kanske värt ett försök på balkongen? (Hydrangea paniculata Dart´s Little Dot) Det lär finnas många nya sorter av hortensior ute på marknaden, hortensian passar bra till rådande romantiska trender såsom cottage garden. Bl.a. Invincibelle och Pinky Winky ser fina ut på bild.


För hortensiaintresserade hittade jag fina fotografier på http://www.flickr.com/photos/hydrangeas_garden/sets/72157623201204963/detail/ 


Brustna hjärtan (Löjtnantshjärta) lär finnas i en starkare färgvariant: Valentine. Den skulle passa bra på balkongen i ett skuggigt hörn... Peurankello Emerald (Campanula glomerata) ser underbar ut på bild, så också azalean Adalmina, som tyvärr lär finnas i handeln först om några år enligt artikeln, men enligt bloggskrivaren på http://blogs.helsinki.fi/avainola/adalmina/ finns den redan i handeln i Finland. Adalmina har underbara tvåfärgade blommor och en fantastisk röd höstfärg.


Marjasinikuusama Anja (Lonicera caerulea var. kamtschatica) lär vara bra som marktäckare och har vitaminrika bär som passar för syltning. Inte illa! Men den trivs knappast på balkongen... Tidningen tipsar om ölandstok i kruka, men där säger jag stopp. Ölandstok är en bra och tålig växt på t.ex. skolgårdar, men i kruka, knappast, den är alltför risig för mig. Eventuellt den lilla grönlandstoken då.

Puutarha Tahvoset lär sälja små häckplantor i sexplantsförpackningar, påminner på bilden lite om förpackningarna man köper flera jordgubbsplantor i. Perfekt för den som har tid att vänta några år - ELLER för en balkonglåda... För visst skulle det se snyggt ut med en låg välklippt häck på balkongräcket... Passar den som har en strikt modern inredning, eller varför inte också som en lugn grund till en mer cottage balkong med spretiga och lummiga växter?

Gröna oaser och växtväggar i Helsingfors

Onsdag 4 juni 2012 skrev jag ett inlägg om järnvägsstationen i Helsingfors som blivit en grön oas.

Två andra fina oaser som vi upptäckte under det helsingforsbesöket är Tiedekulma och affärscentret Kluuvis översta våning. I Kluuvis översta våning badar man i vitt ljus och Alexandersgatans hektiska shoppingtempo känns långt, långt borta. Där finns flera restauranger, det är bara att välja och passa på att njuta. Det lär vara populärt bland hemmamammor läste jag senare i Hbl, och den informationen hade säkert avskräckt oss om vi vetat det, har man barnfritt så har man, men då vi var där var stället nästan folktomt.

Väggar och tak med växter blir allt populärare. Envire (www.envire.fi) och icopal (www.icopal.fi) är de företag som jag hört om då det gäller växter på hustak. Jag har ingen aning om hur bra de är, eller priser.

Äntligen fick jag se en växtvägg i praktiken!

En närbild av den levande väggen.

Gott!

Nedan: Tiedekulma med devisen "Tanken formar samhället" är ett mysigt bokcafé med gröna värderingar och ekologisk information. Kanske mer för studerande, jag kände mig en aning gammal. Men bra ställe, här hittade jag information om växttak.

Ett bord i Tiedekulma visar växttaket Veg Tecs olika skikt (företaget envires säljbord, www.envire.fi)

Exempel på växter på Veg Tec.

Tiedekulma har en växtvägg i en källarlokal utan fönster. Och växterna verkar trivas bra!

Magnolia + klematis = sant?

Min magnolia var så här fin i våras, men efter blomningen händer det inte så mycket mer. Bladen är vackert mörkgröna, men den ser lite tråkig ut. Den behöver helt enkelt piffas upp.

Magnolia Susan i våras.

Och vad blommar då magnolian ser tråkig ut, men själv ser lite risig ut på våren och behöver piffas upp av en magnolia...? Jo, en klematis! Och på min roadtrip till Vasa hittade jag en fullträff! Ett perfekt exemplar av klematis Fujimusume*! Frisk med fin stam, inget risigt virrvarr och knopparna tjocka!

Klematis Fujimusume (eller Fuji-musume, Fuji Musume) är en storblommig sort med blå blommor i juni till september. Enligt lappen på plantan borde den klara sig ända upp till växtzon IV och jag har en liten förhoppning att det räcker bra för balkongvintern.

Klematis Fujimusume

Klematis Fujimusume har många fördelar

+ Den blir inte så hög (1,5 - 2 m), vilket torde passa min "lilla" magnolia bra. Och balkongen.

+ Den kan klippas ner på våren, vilket är lite annorlunda än andra storblommiga klematissorter. Oftast övervintrar inte stammen, utan den börjar från början varje vår. Vilket betyder att jag inte har en ful risig klematis som stör den vackra magnoliablomningen.

+ Den ljusblåa färgen är perfekt mot magnolians mörka bladverk. En mörkare blomma skulle inte komma fram lika bra.

+ Den trivs i skugga och är bäst i norrläge, Det är en myt att klematis och rosor inte trivs i skugga. Det finns klematis och rosor för praktiskt taget alla lägen! Min balkong är inte mot norr, men har direkt solljus i magnoliahörnet först på kvällen.

+ Den har kompakt växtsätt, vilket borde ge mer att vira runt magnolian.

Men nackdelarna med samplanteringen är långt flera...

- Jag har försökt tre somrar, men aldrig fått en klematis att övervintra på balkongen... troligen för mycket vatten... Betyder detta att magnolian också går en säker död till mötes...?

- Magnolior vill inte ha någon eller något på/i rötterna... Magnolior ska man alltså beundra på längre avstånd, inte traska omkring på rötterna, den gillar inte tyngd. Vill man plantera en klängväxt tillsammans med en magnolia, ska man plantera klängväxten lååångt ifrån. Inte i samma minikruka.

- Vill man ha en samplantering magnolia + annat precis vid rötterna, ska det vara något med korta rötter, någon liten marktäckare. Klematisen har definitivt inte små korta rötter, utan kommer att tävla med magnolian om herraväldet i krukan...

- Magnoliors rötter går längs med marken. Dvs inget för krukodling... 

Men kanske, kanske, så lyckas det mot bättre vetande. Ibland bjuder naturen på små underverk. Och jag är en evig optimist med förmågan att inte nedslås av misslyckade experiment. (Men det här är ett experiment i dyraste laget...)

Mylla

Snabb koll på nätet för att se om jag kom ihåg rätt. Jo, båda trivs i samma jord. Så jag blandade ihop en egen mix med torv, vanlig trädgårdsmylla och lecagrus. Lecagrus för att göra jorden luftigare, men också för att göra krukan lättare, balkongodlarens eviga dilemma.

Klematisen placerades 10 cm under jordytan (10 - 15 cm är rådet, men rötterna ska få plats också neråt i krukan). Magnolian i samma höjd som förut. Eftersom vi redan är långt in i juli, satte jag inget gödsel längst ner i krukan. Jag blandar lite i vattnet i stället vid behov.

Torv, trädgårdsmylla och lecagrus.

Ett oförutsett dilemma

Jag kom plötsligt på att magnolian inte gillar tyngd på sina rötter, medan klematisen inte gillar att ha det ljust runt sina rötter... Jag provade först med mina vita keramikkulor och stenar, men de är både tunga (?) och för låga. Så nu har magnolian buxbumsbollarna av plast (!) på sina rötter för att skugga klematisen, och klematisen några mindre keramikkulor på sina rötter. Tills jag kommer på något bättre. Jag vill inte plantera något mer i krukan.

Alternativ 2

Alternativ 1

Efter planteringen klippte jag klematisen, som man ska göra. Visst kändes det tungt att offra den fina blomman och knopparna, men jag hoppas på ännu finare nästa år. (Om övervintringen lyckas alltså...)

Minst så här fint hoppas jag det ska se ut nästa år den här tiden. (Hoppas kan man ju alltid...)

Fujimusume i magnolian innan jag klippte.

 Den avklippta klematisblomman får pryda köket. Underbar!

* Fuji Musume, Blåregnsflickan, är en vemodig klassisk japansk kabukidans. Färgen påminner mycket om blåregnssläktets färg (klätterväxten Wisteria).

Blåregn, från http://en.wikipedia.org/wiki/Wisteria

Hur sköta vinrankan?!

Råd behövs!

Att sköta en vinranka verkar vara svårare än jag trodde. Eller... Antagligen har jag gjort det alltför komplicerat. Så brukar det bli då jag gör något första gången. Och då blir det lätt fel. Jag får helt enkelt ta det som ett experiment. För det otroligt låga priset på  4,95 e är det ett billigt experiment - och ett mycket bra exemplar dessutom!

Av en odlare med tre bastanta vinrankor i sitt växthus fick jag världens enklaste tips (?) tidigare i somras: Ha endast en huvudstock, och låt de nya rankorna med druvklasarna bildas från den. Då en klas bildats, klipper man bort resten av rankan, två blad efter klasen. Detta för att förhindra att onödig energi går åt till bladen och druvorna inte mognar, SAMT att druvorna blir små och beska om de inte får tillräckligt med energi. Hela den nya rankan där druvklasen växt tas bort under hösten. Huvudrankan beskär hon aldrig. Rötterna är delvis planterade utanför växthuset och de slingrar sig långt under gräsmattan.

Det låter enkelt. Men min vinrankas huvudstock var redan beskuren! Vilket innebär att jag får en mer spaljérad version. Passar utmärkt för min balkong, men så har jag då förlorat mig i nätdjungeln, blivit helt vimsig och förivrat mig med sekatören. I stället för att lita på mig själv och hålla huvudet kallt. Suck... Typiskt...

Två huvudstockar på min lilla vinranka. Båda ger frukt.

Jag har alltså försökt bli klok på alla de råd man hittar på nätet. Jag har lärt mig att vinrankor ska beskäras på sommaren och vintern. Sommarbeskärningen gäller endast den del som inte är vedartad, dvs säsongens nya rankor. Den vedartade delen får endast beskäras under vintermånaden, före julen läste jag visst någonstans. Beskärs den för tidigt, kan växten dö.

Tjuvskotten ska bort...?

Och så ska då tjuvskotten också bort, läste jag någonstans. Plus de nya rankorna då. Ett evigt klippande på vinodlingarna... Vinrankorna man ser i vinodlingarna är alltid hårt beskurna, inga meterlånga nya rankor där inte. Vilket jobb!

Men det blir en hel del blad som kan tas tillvara kom jag på efter att ha fört bladen i komposten... Nästa år ska jag försöka mig på vindolmar! Annika Rentolas recept på vindolmar (Hufvudstadsbladet) verkar vara bra och har man inte tillräckligt med vinblad lär det finnas konserverade, se receptet på vindolmar på Allt om mat.se.

Nu tänker jag bara använda slottsträdgården Ulriksdals instruktioner som min vinranksbibel! Lite sent påtänkt, men kanske jag får en ny chans nästa år!

Vad gjorde jag för fel då? (Eller antar att jag gjorde fel.) Jo, jag klippte av de två rankorna som kom från den av odlaren avklippta huvudstammen. Jag borde ha låtit dem växa och bli de nya huvudstammarna varifrån nya stammar årligen skulle växa upp. Men jag blev helt enkelt fixerad av regeln "klippa två blad efter klasen". Nu har jag en väldigt låg huvudstock (35 cm) med två "armar". Men dessa armar har jag då klippt av. Suck igen.

Någon som vet vad jag ska göra nu? Ska jag klippa av de nya rankorna i höst/vinter så jag blir med endast den lilla huvudstocksstumpen kvar, och hoppas att det bildas nya "armar" nästa år? Eller ska jag låta den nya rankan som börjat komma från de avklippta rankorna sitta kvar och utgöra "armarna"? Just nu lutar jag åt det mer radikala hållet att klippa rankan helt näck. Jag borde ha blivit skogshuggare, jag är alltför ivrig med sekatören... Motorsågar och andra skogsmaskiner är dessutom urkul, brum, brum :)

Mina balkongverktyg

Det är inte mycket man behöver då man odlar på balkong. Strax innan man går ut på balkongen har jag det jag behöver oftast:

Örtsax, barnsax, sekatör, pensel för pollinering och papperssnöre.

Balkonggolvet är kallt. Oftast går jag barfota ändå, men speciellt då jag är ute längre är vintergallonstövlarna bäst! Den röda sprutkannan för bladlössbekämpning med tallsåpa, den orangea för vanlig duschning. Korgen i galvaniserad ståltråd har en av mina systrar gjort. Den är en bra plats för filtar och sittdynor (kuddar). På våren fylls den med narcisser och andra lökväxter.

  

En kram är aldrig fel :)

Skylten på balkongdörren visar vägen till vårt sommarbo.

Magnolia, käppar och snöre i balkonghörnet.

En stor styroxskiva (frigolit) hindrar katten att ta sig ut på balkongen då dörren är öppen. Vi bor på andra våningen, och jag tror inte den skulle hoppa, men den kan lätt ta sig till grannens balkong. På vintern skyddar skivan växterna mot kylan. Ovanför buxbomsklot i plast (! Buxbom är vackert, men luktar illa) från Plantagen eller kanske det var Hemtex, i krukor från Plantagen. Magnolian till vänster, gräs i mitten.

Skördetid: Smultron, spenat m.m. Hoppas på vindruvor

Lillflickan älskar keramikfatet med syrener jag fyndade på loppis i Vasa förra veckan. Hon väljer själv vad som ska få vara med, plockar från balkongen och placerar noga ut allt - och det som inte "ryms" på fatet får vara i andra skålar. Måltiden börjar med en berättelse och förklaring till konstverket. Här finns öar, träd, brygga, sjögräs, fisk o.s.v. Salladsbladen, portlakan, tagetes, timjan och spenaten från vår balkong.

 

Sommaren har varit kallare än den förra, och det märks. Endast en tomat (minitomaten Robin) har gett någon skörd, de andra får vi vänta på. Dessutom är jag rädd att både tomat- och gurkplantan i krukan bredvid vinrankan skuggar den så mycket att druvorna inte blir färdiga. Jag knipsade av några gigantiska gurkblad, och får nu hoppas på det bästa.

Får se om druvorna hinner mogna. Jag har dåligt med direkt solljus på min balkong. Vinrankan Zilga köpte jag i våras och den lär klara av -40, så jag hoppas på en lyckad övervintring.

Det är första gången jag odlar gurka. Den är i samma kruka som en tomatplanta, och det lär påverka skörden negativt hos dem båda. De lär inte gilla varandra. Får se hur det går. Just nu verkar allt vara bra, jag knipsade av tomatplantan eftersom den har fem blom/tomatklasar och jag vill att all energi nu går åt till att få fina tomater. Den har ännu inte gett tomater. Om det är pga samboendet med gurkan eller det svala sommarvädret vet jag inte. Förra året hade jag en stor plastsäck runt tomatplantorna och fick en stor skörd. Men det såg inte så snyggt ut. Kanske jag bygger ett växthus till nästa sommar.

Skolflickan penslar gurkan. Jag brukar pensla tomaterna, men vet egentligen inte om man ska pensla gurkor... Det har varit dåligt med pollinerare då det varit svalare.

Äntligen börjar spenaten växa till sig! Vi har försiktigt plockat några blad till salladen. Trädgårdsportlaken framför spenaten har vi också plockat. Portlaken är en gammal kulturväxt från medeltiden och full med omega 3-fettsyror och E-vitamin.

Lillflickan pollinerar en av tomatplantorna.

Smultronen ger mer skörd än väntat, kul! I syrenkrukan vanliga smultron från skogen, nederst månadssmultron. Ett rabarberblad syns till vänster, en pelargonstickling och strutbräken uppe i högra hörnet.

Sallad, mer smultron och lite timjan.

Bladlössen hann före mig, men några vinbär får vi.

Ampeljordgubben jag köpte i våras ger många lustigt avlånga jordgubbar, som inte är så goda. Tur nog har jag fler jordgubbsplantor, bl.a. en ampeljordgubbe som ger mycket goda jordgubbar men tyvärr liten skörd. Den plantan har likt en bumerang kommit tillbaka till mig. För några år sedan delade jag med mig av min plantas revor till en kollega och denna vår fick jag några plantor då min dog under vintern. Bra plantor ska man dela med sig av!

Mina rosenbönor brukar alltid få ohyra och därför har jag egentligen slutat odla dem. Men min favorittorgförsäljare lyckades ändå övertala mig att köpa en liten planta. Egentligen var jag på jakt efter en tomatplanta... Så kan det gå :) Ingen ohyra ännu, och visst är den vacker! Det blir ungefär en halv portion bönor :)

Tagetes till salladen och för att hålla ohyran borta. Gurka, tomater, vinranka, vinbärsbuske, rosenböna.

Gul ampeltomat

Citronmelissen är balkongens drottning. Den har blivit en stor buske.

Minitomaten Robin har gett många tomater redan. Nu väntar vi på att följande sats ska mogna. Jag ska plocka bort flera blad, så solen kommer åt och energin går till tomaterna.

Sallatsblad, smultron, tomat och portlak från balkongen.

Kompost på balkongen?

Det blir en hel del växtdelar som man plockar under sommarhalvåret på balkongen. Jag har därför funderat på att ha en egen kompost på balkongen. Dit kunde man också sätta hushållsavfall (endast växter, annars börjar det säkert lukta). Just nu för jag allt till höghusets kompost, men varför köpa ny mylla om man kan fixa sin egen?

Kompostmaskar borde man också ha... Nån som vet var man får köpa dem?

På bloggen vadsomhelst.nu finns en rolig byrålådekompost. Kanske något värt att fundera på? Mest gillar jag den höga luftigheten och att byrålådekomposten faktiskt är flera komposter, vilket innebär flera gånger färdig kompost. Se mer här.

Jag funderar vidare... Hör gärna av er, om ni har erfarenheter och råd om kompost på balkongen! Kanske det fungerar med en lite större hink? En gammal kylväska i frogolit eller en isolerad trälåda lär fungera bra. Man måste bara vara noga med lufttillförseln, antar jag.

Hittade Balkongmulle för den som har en större balkong och åker över till Sverige.

Får se hur jag gör... Jag har en liten balkong där solen skiner neråt mot balkonggolvet. Därför vill jag helst ha mina odlingar på golvet. Annars skulle det vara enkelt med en byrå/låda med kompost och ovanpå odlingar.

Fjärilsholk på balkongen

Kan man ha en fjärilsholk på balkongen?

Det har blivit riktigt trendigt att pyssla till fjärilsholkar, getingholkar, gömställen för insekter och små krypin för igelkottarna. Bra att man beaktar ekosystemet, speciellt viktigt om man har en välstädad modern trädgård med massor av sten och därför få krypin för övervintrande puppor o.dyl. Men kan man ha en fjärilsholk på balkongen? Hmmm...

En sommar glömde jag några gånger en tunn strandmadrass av vass hoprullad på balkongen över natten. Följande dag var den full med svarta nattfjärilar. Kanske man kan göra en liten holk av det materialet? Men får jag då också en massa insekter som jag inte vill ha...?

Egentligen tycker jag att fjärilar är lite läskiga på nära håll, minns hur otäckt jag tyckte det var med de stora fjärilarna i Göteborgs fjärilshus. Men vingarna är vackra och barnen gillar fjärilar så kanske vi pysslar ihop något litet. Göteborgs fjärilshus är nedlagt om jag förstått det rätt, men i Stockholm finns ett fjärilshus för den modige.

Några idéer nedan. Hur man gör holkarna finns länkat här och här (på finska). Ritningar på svenska till en mer traditionell holk hittar du här. Färdiga holkar hittar du i trädgårdsbodar och på nätet, sökord fjärilsholk och perhospönttö.

Plantbytesdag och pelargonrecept

Chiliplantor

Plantbytesdag i Borgå

Just nu lönar det sig att kolla lokaltidningarnas och trädgårdföreningarnas "I sikte" -spalter! På plantbytesdagar kan man byta plantor och/eller alternativt köpa plantor billigt, beroende på föreningens policy. Många hobbyodlare brukar specialisera sig på t.ex. chili, pelargoner eller gamla perenner, så du kan ha tur och fynda riktiga rariteter - eller passa på att få några specialknep!

Det är irriterande med bloggar och tidningar som berättar hur roligt det var på olika tillställningar - efteråt. Man vill ju gärna veta i god tid före, så man har chans att delta. Jag ska ändå berätta vad jag fyndade i dag, och lovar försöka bättra mig. Hem till balkongen kom en rosa/röd variant av doftpelargonen som kompis till min vitblommande, samt en annan röd doftpelargon och en kruka med röd, vit och blå förgätmigej. Jag har aldrig sett röd förgätmigej, så det var kul. En liten flicka passade på att ha loppmarknad, av henne köpte jag också en hel del. Och en underbart god, men stark, chili+vindruvsgele kom också med hem.

Recept

Har du ett bra pelargonrecept? Skriv gärna in den som en kommentar! I SVTs Trädgårdsonsdag finns ett recept där de kryddar kycklingen med den traditionella rumsväxten rosengeranium. Jag har inte den pelargonen, men funderar lite på att prova receptet med de jag har... Förra året bakade jag muffins och smaksatte dem med pelargonblad, men de var ingen höjdare. Rosengeranium, Doktor Westerlunds hälsoblomma, doftpelargon... kärt barn har många namn. Se Trädgårdsonsdags recept här  Pelargonkyckling med potatisgnocchi

Olika pelargonsticklingar på plantbytesmarknaden.

Strandråg och hansaros tål det mesta

Het, solig och blåsig balkong? Eller letar du efter udda växter som tål torka?

En promenad på Hangös stränder inspirerar

Strandråg

Strandråg, strandkvickrot eller strandvete (?), är en stilig växt. Den kunde passa bra på en solig och varm balkong, och den tål kraftiga vindar. Den är troligen fredad på Hangös stränder, men du köper den billigt i plantaffären. Plantera i sand med lite eller ingen mylla alls. Jag planterade den i stekhet sol bredvid biluppfartens cementplattor då jag bodde i egnahemshus, och där trivdes den bra.

Elefantgräs på min balkong vintern 2011.

Om du vill plantera den i trädgården, måste du komma ihåg att den sprider sig otroligt lätt. Avgränsa rötternas framfart med t.ex. ett ämbar* som du skurit av bottnen på. Kom ihåg att lämna kanten av ämbaret* några centimeter ovanför marken. Lustigt nog verkar den inte klara av konkurrens. Den har spritt sig till Hangös "nya" landsvägs sandåsar, men jag tycker att ljungen och annat gräs konkurrerar ut den.

Det finna många andra fina grässorter du kan ha på balkongen, t.ex. elefantgräs. Elefantgräs växter snabbt till ca 150 - 200 cm. Axen är snygga hela vintern.

Hansa rugosa blir sällan hög på blåsiga stränder.

En annan växt som man bra kunde ha på sin balkong är hansarosen. Den sprider sig också lätt, men på en balkong är det närmast taggarna som utgör det största problemet... ;) Rosor med färre taggar lär finnas, som tips för den som gillar rosor och vill ha något större än morsdagens miniros i kruka.

* ämbar = hink (finlandssvenska)

Tulpaner på balkong

Visst går det att odla tulpaner på balkong! Efter tre års försök är jag stolt över att äntligen lyckas! Alla fem lökar kom upp, men bara en blommar. I höst planterar jag lökarna i två krukor, en med mera mylla och en med mera sand. Båda krukorna får hållas torra. Om ett år får vi se om fler blommar.

Jag får bara erkänna att jag har inga tulpanfingrar, för det lär inte vara sådär väldans svårt att odla tulpaner på balkong...